Efter en halvdag på jobbet snabbade jag mig hem till min älskade lilla bebis. Hon hade vart med morfar hela dan. Eller hela och hela, Stefan åkte vid tio och jag var ju hemma redan halv två, så det handlade ju inte om speciellt lång tid. Men hur som helst hade det gått kanon! Hon bryr sig inte ett enda dugg när vi går, hon följer oss till hallen och står glatt och vinkar hejdå. Inga ledsna miner här inte. Känns jätteskönt! Tror inte det kommer bli svårt att skola in henne på dagis så småningom heller, för hon sätter sig gärna i andras knä, även på folk hpn inte känner alls.
Efter lunch begav vi oss iväg för att träffa vår mammagrupp. Var flera veckor sen vi träffade dem nu, så det var jätteskoj.
Nu väntar tvättberget Allan på mig. Go kväll!