Har ju glömt berätta nåt viktigt ;) Nicole började igår byta ut "nananana" mot "mamamama" och jag tolkar detta stolt som att hon kan säga mamma nu!
Igår viskade hon även efter mig "papapapa" och imorse när hon vaknade sa hon högt "papapapa". Gissa om Stefan oxå blev fånigt glad?
Vi vet ju mycket väl att hon inte har en aning om vad hon säger, men man blir ju så löjligt glad som förälder ändå!

Nu skall vi strax bege oss ut i höstvindarna på promenad. Sedan får vi väl börja ta tag i allvaret här hemma och tvätta och städa lite grann. Om vi inte smiter iväg till farmor och farfar en stund istället...